- HOME |
- ALTO ADIGE |
- TRENTINO |



Istituto Cimbro - Kulturinstitut Lusérn - Febbraio - I° puntata
17 febbraio 2017
Rivive il 25 febbraio l’antica tradizione pagana
SCHÉLLA MARTZO
E'
finalmente arrivata la neve! L’inverno quest’anno ci ha fatto attendere
e proprio negli scorsi giorni, a partire da domenica 5 febbraio, un
manto bianco ha ricoperto l’intera Luserna. E sperando che continui a
nevicare noi oggi vi raccontiamo del Marzo… antico rito che dovrebbe
salutare l’inverno e che, negli ultimi anni, visti i cambiamenti
stagionali, lo coglie proprio al suo apice. Il 25 febbraio vi aspettiamo
tutti a festeggiare con noi quest’antica tradizione: dalle 16 saranno
disponibili in biblioteca dei laboratori per grandi e piccini, alle
17.30 tradizionale giro del paese per la raccolta della legna, alle
18.30 partenza della fiaccolata dalla piazza, accompagnati dalle musiche
dei Berserker, e alle 19 tutti con il naso all’insù per vedere il
grande falò realizzato dai Vigili del Fuoco Volontari che, come sempre,
ci aspettano poi per una pasta in compagnia! Di zait sogitàrt zo bèksla
un zo drena ma di traditzióngen, zum gelükh, stian hèrta in soi platz.
Dar Martzo iz pròprio ummana vo dise. Atz Lusérn izzar hèrta khent
gevairt in lest tage von bintar. Disa traditzióng khint sichar auz von
riti pagani, boda hatt auzgeschauget azpe dar “capodanno della natura”
benn da rift dar bintar un heft å dar långez. Ma alle bizzan, oramai, ke
di zait iz gebèkslt un ke di stadjóngen o soin neméar di gelàichege un
defàti, ’z soinz oramai a par a djar ke, pinn månat von hornung hefta å
dar djüst bintar atz Lusern. Dise djar alle di kontràde von lånt håm
gehatt soin Martzo un håm gemacht a gara vor berden hatt gemacht
gröazar. Asó iz no vürkhent ke, in abas vorånahì epparùmmaz hatt
vorprunnt in sèll von åndarn. Von djardar ’90 dar Kultùrinstitut hatt
ågeheft auzorichta disa manifestatzióng pittar Pro Loco un pinn pompìarn
au atz Kraütz. Haür o, in sunta vünve von hornung hattz ågeheft z‘
snaiba: un alóra, est, pitt 30 skéi snea atti bisan matma sichar ren vo
disan “Martzo” boda hatt zo riva… Ditza djar dar Martzo bart khemmen
gevairt an sånzta atz 25 von hornung. Azpe hèrta in sèll tage bartnda
khemmen augerichtet mearar sachandar: bar vennenaz alle di viare in
tages in di Bibliotèk vo Lusérn zo macha “laboratori” vor di khlumman un
vor di groazan un dena, di vünve un a halbez geabar ummar pa lånt zo
“Schèlla Martzo”: lesante au ’z holz un tragantez pinn karéttn au atz
Kraütz, gevüart von Berserker; sèmm di pompìarn vo Lusérn bartn züntn,
hèrta pitt vil fantasia, daz groaz vaür, di sibane abas. Azpe hèrta di
pompìar, pittar bichtige hilf von baibar vo Lusérn, bartn boróatn di
tschoi pitt pasta, proat, khes… un ’z gevaira bart gian vürsnen! Haür,
in okasióng von Martzo, bartnda khemmen atz Lusérn vil djunge invidàrt
von studéntn vodar dritte klasse vodar ünsar mittlschual von “Istituto
Comprensivo Folgaria Lavarone Luserna” pinn projèkt Erasmus. Dise djunge
bartn khemmen von Österraich, vodar Tzekische Republìk un vodar Estonia
un bartn stian att d’ünsar hoachebene da gånzt boch zo khenna di
zimbrische traditzióngen un ünsar zung. In tage von Martzo alle dise
fremmege djunge, pitn ünsarn un pinn profesör bartn khennen Lusérn:
mòrgas gianante zo tritzla nå in tritt von Sambinélo, in tages segante
in Dokumentationszentrum, ’z Haus von Prükk un dena zo provàra zo
khnöppla pinn baibar vodar Khnöpplschual vo Lusérn un an lestn segante
in Martzo. Dopo an tage asó dise fremmege djunge bartn nèt mang tüan
pitt mindar zo halta gearn ünsar Lusérn.
Daniel von Polèz
Ma schupft zo macha pasàrn in Giro d’Italia au pa Laas
DAR GIRO AFTA ZIMBAR HOACHEBENE
Le
APT dell’Alpe Cimbra e della Valsugana sono pronte ad unire le forze
per portare il Giro d’Italia sull’Altopiano Cimbro, con una tappa
particolarmente suggestiva a Passo Vezzena dopo la famosa salita del
Menador. Il 2018 sembra poi una scadenza perfetta, tenendo conto
dell’anniversario della fine della Grande Guerra: Passo Vezzena,
all’epoca confine imperiale, fu infatti teatro di guerra tra il ’15 ed
il ’18. Di loavar vodar gåntzan bèlt boda loavan afti pestn beng von
Beleschlånt, di ròsatn franéln, groaze nem azpe Coppi, Bartali, Basso un
Pantani, di beldar, di lentla und di groazan stattn boda machan vo
kornìs. Allz ditza machtaz khemmen geràde in sint dar “Giro d’Italia”,
da gekhennate gara vo redar boda sidar hundart djar - da earst bòtta
hattma geloft no ’z djar 1909 - rüaft zuar ploaze un ploaze loavar vodar
bèlt boda, vor schiar viar bochan, machan di khear von Beleschlånt,
kuase 4.000 kilòmetre untar dar sunn odar in reng. Dar Giro, panåndar
pittn Tour de France un di Vuelta a Espana, iz da bichtegarste gara vo
redar sidar hèrta. Vor ditza, alle djar, di lentar un di stattn machan a
gara fra de se, z’ sega berda bart khemmen zornìrt azpe tappa. Vert, in
2016, dar Giro iz pasàrt zbisnen Andalo un Molveno un ploaze soinz gest
di laüt boda soin gerift odar zuargånt z’sega di loavar: vor a par tang
in di zboa lentar von Trentino izta gest allz a gevaira. Afta Zimbar
Hoachebene, afti sait vo Lusérn, dar Giro iz nia pasàrt. Sidar a par
månat però, izta ummar di tschatschera ke furse fra na djar, in 2018,
dar Giro bart pasàrn auvar da o: di Apt vodar Zimbar Hoachebene un da
sèll vodar Valsugåna soin nå zo schupfa zoa azta di gara pasàr au pa
Laas un fin in Vesan zo macha almeno a bòtta in lem in Kaiserjägerweg
schupfante afti pedéln khemmensa her vodar gåntzan Europa: belese,
taütsche, olandésan un frantzésan o, boda khön un schraim ke disar bege
iz ummana von pestn pontàrn von Beleschlånt, nåmp in sèllnen von Giava,
von Giau un von Duran. Soinante asó stikl, parìraz ke dar Laas iz pròpio
dar bege boda süachan di organìzatör vodar gara. Vo disa schümmana idea
hattma sa geredet pinn laüt vo Trentino Marketing, pinn Asesór
Dallapiccola un sinamai pinn Vorsìtzar vodar Provìntz Ugo Rossi boda håm
alle khött ke dar sèll bege berat a gåntz schümmana okkasióng vor in
gåntz Trentino, vor da Zimbar Hoachebene ma übarhaupt vor Lusérn un vor
di Zimbarn o. ’Z iz nètt da earst bòtta boda khint gemacht eppaz asó
groaz auvar ka üs - pensàrbar lai in gare vo ski, azpe dar Trofeo
Topolino, di bèltgare vo orienteering un asó vürsnen - un asó dar Giro
iz sichar a projèkt bobarda alle mochan gloam un trang vür.
AvT
ÜNSAR LUSÉRN IZ HÈRTA
MEARAR GEKHENT IN DI BÈLT
Volete
scoprire e approfondire le meraviglie di Luserna e dell’Alpe Cimbra?
Lingua, cultura, storia, tradizioni, sentieri tematici, figure
dell’immaginario cimbro e molto altro sono oggetto di due importati
trasmissioni televisive: “Sereno Variabile” di Rai Due con Osvaldo
Bevilacqua (che è possibile rivedere alla pagina
http://www.raiplay.it/video/2017/02/ Sereno-Variabile-34955996-f2c3-4e10
-9093-1e2e03353375.html) e “Trentino Esperienze ed Emozioni” di
Trentino TV che verrà trasmesso domani - sabato 18 febbraio - alle ore
21.00 su Trentino TV ed in replica domenica 19/02 alle ore 10:00 e
martedì 21.02 alle ore 20:35, nonchè sul sito http://www.trentinotv.it/
video_on_demand.php?id_menu=14
’Z iz gest ’z djar 2007 balda dar gekhennate Osvaldo Bevilacqua vo “Sereno Variabile” izzaz khent zo venna atz Lusérn zoa zo macha khennen pezzar da ünsar stòrdja, zung un kultùr in laüt von gåntz Beleschlånt. Vor zboa bochan izzar bidar gest at da Zimbar Hoachebene un, an såntza 11 von hornung attn zboate kanàl vodar Rai, izta khent gezoaget allz daz sèll bodar hatt gisek da kan üs. Azzarz nèt hat dartånt z’sega bazta iz khent abenump mattarz hèrta tüan gianante at disa sait: http://www.raiplay.it/video/2017/02/ Sereno-Variabile-34955996-f2c3-4e10 -9093-1e2e03353375.html
Disa boch “Trentino Esperienze ed Emozioni” vo TCA iz khent atz Lusèrn, nå in tritt von Sanbinélo, zo khenna pezzar di ünsarn staigela un di stördjela boda khemmen aukontàrt in di ünsarn haüsar sidar mearar baz tausankh djar. Dar bartet mang seng bazten iz khent gezoaget un kontàrt,mòrng - an såntzta 18 von hornung di zene abas, an sunta 19 di zene mòrgas un an erta 21 von hornung di achte un a halbez abas atn kanàl 12 vo TCA. Allz bart khemmen givazzt afti sait internt vo Trentino TV o, gianante at http://www.trentinotv.it/video_on_d emand.php?id_menu=14
ZIMBAR KOLòNIA UN SUMMAR KHINDAR GART
Aperte le preiscrizioni alle due iniziative estive che coinvolgono bambini/ragazzi di età compresa tra i 3 mesi ed i 13 anni. Maggiori informazioni si potranno avere accedendo al sito www.lusern.it oppure chiamando direttamente l’Istituto Cimbro al n. 0464- 789645.
Bar machanaz bizzan ke dar Kulturinstitut Lusérn, zoa auzohalta da
zimbarzung, lekk au, disan summar o, di zboa projèkt: Summar Khindargart
un Zimbar Kolònia. Dar Summar Khindargart bartze haltn in di månat von
höbiat un snitt, von menta attn vraita; da Zimbar Kolònia bart innhaltn
viar bochan un di laüt mang machan bizzan bele bochan sa hettatn liabar.
Zo bizzasan mearar matma årüavan in Kulturinstitut Lusérn attn nummar 0464-789645 odar gian attn sito www.lusérn.it.
LIRNEN AZPE BIAR
Aperte le iscrizioni ai corsi di cimbro, livello base e livello avanzato. I corsi avranno luogo a partire dal mese di marzo nelle giornate e con orari da concordare con i corsisti. Gli interessati sono invitati a comunicare la propria disponibilità telefonando all’Istituto Cimbro - KulturinstitutLusérn(0464-789645).
Bar machan bizzan ke auz pan earstn von lentz bartnda åhevan di “zimbarkürs”. Berdasan bill bizzan mearar mage årüavan in Kulturinstitut Lusérn (0464-789645).
3 febbraio 2017
In ar bòtta dar snea iz khent abe von
hümbl, haüt khintar auz von kanü!
DAR BINTAR
In ünsar zung izta nètt lai an uantzegez bort zo khöda ke ’z snaibet:
’z mage frössln, odar vèlmesan odar gian bint un snea. Dise djar izta
khent a vögele zo köda ke ’z hettat gesnibet, ’z iz gest ’z schèrtzarle.
Haüt schaubar alle di zait in "internet" un bar bizzan sa betta bèttar
’z bart machan in a gåntza boch! Dise djar di khindar håm geschauget
hèrta auz pa
vestar balda soin khent di bolknen un balda håm gesek ’z schèrtzarle
soinsa gest sichar ke ’z berata gerift dar snea. Benn ’z izta gest dar
snea di månnen håm gemèkket di staigela pinn snearoaf un håm getrakk in
mist in di èkhar pittar penn attn slit un ka långez izzar khent
auzgeströbet. Pan summar di månnen soin gest alle vort von lånt zo macha
di maurar. Di baibar håm boroatet in khast holtz in balt un pan bintar
di månnen håm geprenk ’z holz da huam pinn slitn. Daz abas di laüt
soinse gevuntet in di stèll odar in di haüsar attavorå in vaür zo macha
filò. Zo bèrma ’z pett, vor da soin gånt zo slàva, håmsa genützt di
“monega” pinn glüat un da barm vlasch. Att di vestadar izzese gemacht
dar raif un zoa nètt zo mocha gian auzzalt pa dar nacht håmsa genützt in
kruage. Ditza ombrómm di apört soin gest auz von haus odar da soin gånt
in stall, bo ’z iz gest bermar. ’Z geplèttra åzolega iz nètt gest barm
az be in ta' vo haüt un hatt nètt auzgehaltet in reng un in bint. In di
sèchtzegar djar soinda gerift di earstn djube un di pèrkschua soin gest
pitt ledar. ’Z hatze gemacht dar schuastar von lånt un azmen nètt hatt
augètt di salbe von schua håmsa nètt auzgehaltet ’z bazzar un in snea.
Di khindar soin gånt zo spila lai pinn bollan hångas un håm gemacht
galerìe un fortìn in pa hauvan snea un gespilt in kriage pinn pèll snea:
lusérnar zuar tetschnar odar kontro in khindar von Ekk un von Prünndle.
Daz abas håmsa gehatt gevrort di hent un di vüaz un benn da soin gerift
da huam håmzar no gevånk a karge! Disan bintar hatz lai gesnibet a
bòtta un biane nicht. Haür di Boinichtn soin gest åna snea un vor a par
djar, hatz gerenk durchauz, tage un nacht. Dar snea iz az bi a barma
dekh un sèmm untar allz schlaft finn ka långez. Di earde rastet un iz
asó schümma seng di tritt von vichar boda nètt soin in bintarslaf, ’z iz
allz a getrìtzla, ploazbegela bodase aukraützarn. Vor a khutta djar,
saitma gånt pa balt pan bintar lai zo nemma ’z holtz zoa zo bèrmase,
haüt geatmada zo “spilase"... Gian pinn snearoaf hoastzese
"nordikwalking"... ’z iz allz gebèkslt.
S.u.W
Haür dar snea atz Lusérn machtze lång paitn
SNEA, BO PISTO GÅNT?
Hanno fatto il giro del mondo le foto dei tetti imbiancati dei trulli
di Alberobello, della neve che incontra il mare sulla costa pugliese,
delle spettacolari fontane ghiacciate a Roma. Ma l'incanto del freddo ha
ben presto lasciato il posto ai disagi: in primis la tragedia che ha
colpito Rigopiano e le bufere di neve che si sono abbattute sulle zone
già flagellate dal terremoto tra Abruzzo e Molise. Nel
nord Italia invece, a parte un brusco calo di temperature, non si
registrano nevicate e le previsioni assicurano il bel tempo ancora per
qualche settimana. Sa håm gemacht di khear vodar bèlt di foto von
turìstn tschinési nidar in Puglia balda dar snea hatt ågeheft zo valla
afti tèchar von trulli vo Alberobello. Bar soin defàtti gebónt z’ sega
di laüt vo nidar züntrest in Beleschlånt boda untar di Boinichtn gian no
zo vånga di sunn odar zo sbimma in mer. Haür anvetze dar snea hattse
gemacht seng sinamài in Puglia, in Molise un in Abruzzo un di schade
soin gest vil: schualn un beng gespèrrt, gåntze famìldje blokàrt in soi
haus un asó vürsnen. Ma ditza iz nicht azpar pensàrn in laüt boda håm sa
vorlòrt allz in lest terremòt un boda est mochan lem untar in snea un
in di khelte. Auvar da - daz earst von alln in Trentino - ’z bèttar iz
gåntz åndarst. Bar håmen gipitet ma finn est izzar nètt girift: azpe in
di lestn djàrdar haür o dar snea machtze lång paitn: ’z magat soin ke
dar snea bartze njånka lazzan seng. Da labe sunn boda heft å zo bèrma
Lusérn in dise tang vo hochnach machtaz gloam ke dar bintar iz nå zo
lazza soin platz in långez. Untar di vairta vil manifestatziòngen aft
d’ünsar hoachebene soin khennt anulàrt: di gare un di khearn pinn
snearoaf in pa balt hattmase nétt gimak machan un vil piste vo ski soin
khennt offegetånt lai untar di Boinichtn. Di kanü boda machan snea gian
quase alle tage ma finn vor a par bochan iz gest kartza barm zo maga
schiasan. Vor Boinichtn auz atz Folgràit iz gest bermar au pa pèrng baz
nidar in lånt un alóra au pa pìste soinsa nètt gest guat zo macha snea.
Est dar snea atti piste iz bintsche un givrort un asó di raitar valln un
tüanen dèstar bea - untar di Boinichtn defàtte di laüt von 118 un von
Roat Kraütz håm gehatt vil zo tüana afti piste un sinamài zboa vert
hatta gemocht rivan dar elisokórso gerade vo Trìa. Allz ditza mochtaz
però nètt tüan ånt umbrómm aft ünsarne pèrng iz schümma åna snea o. Bar
mang gian in pa balt azpe ’z berat summar, nètt zo süacha sbemm ma zo
vånga guatn air. Ber anvétze bill khemmen zo raita in Milegrùam odar in
di Lait, vinnt gimèkket khlummane tòkkn vo piste. Haüt iz asó ma magàre
di boch boda khint saibar untargidekht: ’z bèttar tüat hèrta bazzez bill
un ditza djar, pinn snea afti trulli, saibar pròpio sichar.
AvT
I HERBEGE DA VOR APPÀRA NACHT, ALÙMMA!
Di djeneratzióngen von üsarn müatar soin gest vo zboa tipe, da sèll
boda hèrta hatt gesbiget un da sèll boda hatt hèrta auzkhött allz. Moi
måmma iz gest vodar earstn kategorìa. Khummane filò, khumma bort
geschüttet. Asó bintsche hattze gelacht ké ’z maul izzese getzoget fin
atti 180°, nicht mearar. Di
mittlschual hattzese nèt gehatt, ma di nümmar hattzese hèrta gemacht
khearn. Alle di müatar, azpe ’z gitt in di natur, soin azpe di ring von
bindl bodase nemparn odar betrarn zo helva in alln. A baibe vo Lusérn,
azpe vill åndre, iz khent ågenump in Haus vor di Altn Laüt vo Leve. Da
in ditza naüge haus, benn dar beata iz mindar, khontarnsen ’z lem
anåndar furse, un furse njånka ditza. Umbrómm ’z iz sa kartza spet zo
pinta pitt åndre laüt. Di zumma von lem iz sa ågevüllt pitt tausankhar
roasan von bisan un stianda khummane mear. Dar kalendàrdjo gehenk afti
maur gedenkhtaz ke von djar 2000 saibar vürpasàrt vo 16 djar, biavl
sachandar soinda vürkhennt, pensàrante ke in nummar 16 izta drinn di
djüngom von alle dise laüt. Da vennensase di mearastn khröpf boda soin
gånt azpe auzlendar in Svizzera, in Taütschlånt un in Fråntschia. Di
Valsugåna, di Sea vo Kalnètsch un vo Leve hånsase någetrakk in a
kartolìna. Sèmm soinsase getrofft pittnar åndra kultùr, un laise laise
izta gebakhst a naüga zung. Allz ditza vor an arbat: an offegez lem.
Sèmm soinsase boratet pitt taütsche, franzesan, spajnöll. Est alle da
håm in hèrtz soi huamat, a lem gedenkha vo davór mage nèt stian in an
khast un inn an komodì gètt in laügom in aniaglaz mentsch. Ditza gedenka
hatt an uantzege platz: ’z hèrtz. Da, benn di schink rispùndarn neméar
in laip un mochan stian gesotzt un åschaung di sèlln boda an khlumma
tritt machanen no azpe khlummane khindar boda haltantese hevan å zo
macha di earstn pèssla. Nidar gesotzt benda di oang valln zuar un pist
nå zo nèpfla hì, sichar pasárnen attavorå in hirn, sovl azpe in an film,
’z gesmàkk von soi haus, di fånnen übar getschöttart pittar
goulaschsuppe, ’z khèstle von gevlikha, dar kuadro geprenk zuar von lest
viazo von sun, dar skovátt pittar soaft vo Marsìldja, di drückh un di
küs gètt in khindar bodrùmm vo schual, di barmen pidjém boróatet vor di
nacht. Dar earst fotoapparàt gekhoaft abe zo nemma di khindar atz slitle
zo raita affn snea. Da vorsasen njånka ditza, epparùmmaz barten håm
gètt a khear? Furse dar lest pensìaro iz da sèll arbat djusto ågeheft un
nia gerift, umbrómm ’z izta vürkhènnt a sachan kè njånka seåndre
machansen ne gem ne lazzan. Gezüglt di khindar, est alle auzgelirnt
pittnaran sichara arbat parìrsen asó bait di zait sèmm bennsase håm
gebiaget. An hetzegar hattze darbekht un trakze bidar da. Un est schauge
bidar bo ’z lem hattme gelekk, bidar bodrùmm in moine burtzan. Bidar a
trètz hatten boroatet ’z lem: di khindar vo dar Svizzera mang nèt hèrta
soin da zo vennase.” Asó zengrat mocht soin ’z lem?” vorsansen. I pinmar
vorhoazt ke benn i pasaren vür an gruaz barta soin vor alle. Zèrte
impàitnen an senjàl alumma, åndre an drukh vonaran barma hånt, zèrte
anvétze spèrnse un ren pitt niamat. A frau khüttmar “-Ma schauge betta
schümmaz biondaz har, du gelaichst allz darsèlln kassìara vodar botége a
Zurigo bode pin gånt zo khoava.” A frau bidar”- Bettan schümman
konsótt; i o hån gehatt an gelàichegan, benn i pin gest djung.” Un no”-
Bendo khist da gevallzmar höarn doine tritt pinn tèkkla von schua
umbrómm i hån gehatt a botége vo schua a Ginevra. Daz peste bort bodemar
pin vortgetrakk vonaran frau “-Vorgèll'z Gott aztome hast ågelacht”.
“Grazie mi è bastato il tuo sorriso.” Börtar, börtar zo maga khön daz
soi. Splittege plabe, kafèdate oang, mustètz ummadar nèt gelaich in
åndar, gearbatate hent ma da est alle vraun in ordung, alle schümma
soinsa geritschlt di grisatn herdar.” I herbege da alumma vor appàra
nacht!”- Khönsa di lestn gerift”. Di tschoi, dar schlaf darleschan abe
in pasarate tage. In aldarvrüa di sunn steat au un allz iz stille azpe
dar Spitz vo Leve. Di infermìarn, di dökhtür, di segretàrdje, di khöch
un alle von haus pittn soi gearbata un pitt guate börtar, tüan offe in
tage von gèste von haus.
Antonella Gasperi
'Z KANTOÜLE VON KHINDAR
'Z DJAR
'Z IZTA NA MUATAR,
SI HATT VIAR KHINDAR:
DAR LÅNGES, DAR SUMMAR,
DAR HERBEST UN DAR BINTAR.
DA SPILN ATTN BEGE,
DA TÅNTZAN, DA SPRINGEN,
DA JUTZAN, DA STRAITN,
DA LACHAN DA SINGEN.
DA GIAN UN DA KHEMMEN,
DA DRENENSE UM,
DA SOIN HÈRTA LUSTE,
DA KHEARN HÈRTA BODRÙMM.
DA SPILN PITTAR SUNN,
PITTN BINT, PITTN RENG.
DA DJUKHAN IN SNEA
BOBRÀLL ATTI BENG.
I HOKEN NÅ STARCH:
"STEAT DA PITT MIAR!"
DA LACHAN UN LOAVAN VORT
UN KHÖN AZBE BIAR:
"LIABA MOI ROSA!
BAR MOCHAN LOAVAN BACHÉMME.
DU PAITAZ DA,
BAR BARTN BIDAR KHEMMEN."
Rosa von Balìn
