- HOME |
- ALTO ADIGE |
- TRENTINO |



Istituto Cimbro - Kulturinstitut Lusérn - Gennaio
Di guatn manìarn – eppaz vo disedjar?
Daz alt baible gesotzt vorå miar in di korìara lèchltme å traure,
djukht an plikh afti sait pinn binkhl von oage, denna heftze di oang in
di höache un schüttlt in khopf. I o mach a timmegez lècharle un schüttl
in khopf, ma né i né si håm koràdjo zo khöda a bort. Nidar nå, aft
d’åndar sait, soinda gesotzt a baibe un a månn, peade umme di vüchtzekh.
Si hatt gelekk di vüaz pinn schua affon sitz vorå irn, fodràrt pitt
schümman roatn stòff, un schauget hivorlort auz pa vestar sovl bida
nicht berat. Furse mòrng bartze leng soin ars affon gelàichege sitz
bodase nå iz zo boschaiza, pensàre. In di korìara soinda khindar o. Ma
höart vil ren
von khindar vo haützotage, boda nèt khennen di guatn manìarn, ma vo bem
schöllatnsase lirnen balsa nia håm okasióng z’segase? Tüat schaungen
ummar gianante auz pa bege inaran iaglan groazan statt: aniaglaz tüat
sovl bi ’z berat alùmma, alle gian durch un her azpi di narratn åna
z’schauga afti åndarn, un azma nèt geat ar a bege ristschàrtma zo khemma
geschupft danìdar. Ma dar peste platz zo rendranen kunt von letzan
manìarn von laüt iz sichar dar trèno. I viazàr vil pinn trèno un balde
nicht darpai hån zo lesa gevalltzmar schaung å di laüt un bia sa tüan.
’Z soinda di sèlln boda pasàrn gåntze urn pinn telefonì ågepècht in oar
schraigante ummar soine privàtn afàre. Miar di afàre von åndarn gianmar
nicht å, ma azze pròpio nèt mage tüan åndarst, lüsnese gearn un zèrte
vert izta zo lirna drauz mearar baz vo viln libardarn. ’Z soinda
puallaüt odar spusan boda straitn pan telefonì un vil vert geatz zo
geriva schaüla letz. Lazzanse asó, åna njånka z’schauganen in di oang,
tortimìtt hundart fremmegen boda lüsnen? Ja, asó usitàrtma in ta’ vo
haüt! Lüsnen musika pinn telefonì - åna khopfhöarar, ’z iz hoatar, zoa
azta alle di åndarn mang höarn o - iz gest eppaz gåntz normàlegez fin
vor biane zait. Est, Gott sai dånk, di Trenitalia hattz proibìrt, ma nèt
alle di kontrolör fidàrnse eppaz zo khöda. Allz ditza billz muanen ke
di guatn manìarn soin gånt zo vorlur vor hèrta? I gloabe nèt. Haüt azpi
gestarn, di regln soin hoatar un gekhennt, ma tretnse pinn vüaz iz khent
hèrta dèstrar, umbrómm di meararstn laüt schaung aft d’åndar sait un
lazzan loavan. In ta’ vo haüt niamat bill straitn, umbrómm zo straita
izta zo tüananen bea un ma boazt nia bia ’z mage gian zo geriva. Sichar,
di zaitn bèksln un vil von regln boma hatt gelirnt disedjar haüt
varlérn neméar. Nå azpi da khütt dar Galatèo, schöllatma nèt khön
“gesùnthait” balda epparùmmaz niast odar “guatn appetìt” vor ma åheft
z’èzza, ma haützotage parìratz anvétze schaüla nèt tüan asó. Ma vor
aniaglana alta regl bobar abegem, schöllatada soin a naüga bobaraz
aunemmen. Vil von letzan manìarn vo dar modèrnegen zait håm zo tüana
pinn hånttelefón, a dinkh boda hatt gebèkslt ünsar lem un boda haüt
niamat magat abegem, sovl ke epparùmmaz vorgèzzt zo stèllaz auz sinamài
an sunta ka miss! Moi nevódo, boda hatt achtza djar, hatt auzgemacht
pitt soin tschelln a naüga regl: an såntzta abas, balsase vennen alle
panåndar atz birthaus, khastnsa au alle di telefonìn attimìtt in tisch
un daz earst boda nimp in soi in di hånt zalt a khear! A tiabas a bòtta,
di altn håm eppaz zo lirna von djungen o!
Paolo Pergher
Lesan un Lüsnen: eltare un djunge, alle in da gelàichege stòrdja
Amare la lettura attraverso un gesto d’amore: un adulto che legge una
storia. Il progetto Nati per Leggere è un progetto nazionale, promosso
da Associazione Culturale Pediatri, Associazione
Italiana Biblioteche, Centro per la salute del bambino Onlus, che si
propone di favorire la diffusione della lettura ad alta voce nella
primissima infanzia, vista come un’opportunità fondamentale di sviluppo
affettivo e cognitivo per il bambino. (Bruno Tognolini per Nati per
Leggere) Ai bambini i libri piacciono, ancora di più piacciono quando, a
leggere le storie, sono mamma e papà. Ai miei bambini non ho mai smesso
di leggere. Certo, sanno farlo anche da soli, ormai sono grandicelli,
ma trovarsi la sera, magari abbracciati nel lettone, con una bella
storia da condividere, crea quell’intimità che, dopo una giornata di
impegni e di corse, aiuta ad apprezzare lo stare insieme. Letture ad
alta voce sono spesso proposte anche nella nostra Biblioteca Comunale di
Lusérn e riscontrano sempre una grande partecipazione. Se però le
letture che fanno i genitori o i nonni ai loro bambini sono belle già
per il fatto che i grandi siano lì e diano attenzione ai piccoli, che si
sentono coccolati e protetti, quelle fatte nelle biblioteche richiedono
anche una capacità di raccontare che si può imparare. Per questo
l'Ufficio per il Sistema Bibliotecario Trentino organizza un corso di
formazione per diventare lettori volontari di Nati per leggere. Il corso
è completamente gratuito e si articola in dodici ore di formazione,
organizzati in due incontri previsti nelle giornate di venerdì 17
febbraio con orario 9.00 - 13.00 e 14.00 - 18.30 e venerdì 3 marzo con
orario 9.00 - 13.30, che si svolgeranno a Trento, presso il Palazzo
delle Albere. Le iscrizioni dovranno pervenire entro il 9 febbraio
tramite compilazione della scheda online disponibile sul sito
https://www.cultura.trentino.it/Biblio/Nati-per-Leggere/Corso-per-Volontari-Nati-per-Leggere
Lesan un lüsnen stördje iz eppaz boda tüat garècht alln, bemda lest un
bemda lüsant. Daz groaz boda lest mage bidar höarnse khinn un lazzan
gian di pensìare bodada hèrta, ber mearar, ber mindar, hatt, un ’z khinn
boda lüsant mage lirnen naüge börtar, khennen naüge sachandar un
vorliarnse in di stòrdje ena zo vörtase nètt zo venna in bege zo kheara
bodrumm. Vil vert, daz abas, bida ånka moine khindar soin groaz, legeme
sèmm pitt se un les pittnåndar a stördja, magare an libar bosa muchan
lesan vor di schual. Da lesanen liabar un lirnen druazoredada o. Di
khindar von Khlummane Lustege Tritt, pittn gröazarn von asilo, khemmen
alle bochan in bibliotèk un alumma, soinsa sa guat zo zornìra di lìbarla
boden gevalln. Di khlumman khindar süachan auz libarla pittn dikhan
padjine zo magaze håmpfln, di gröazarn anvétze bölln lengarne stòrdje,
ma alle soin luste zo maga auzsüachan alumma bazzen gevallt un, vor
alle, soinda libadar boda gian guat. Ma muchtze nia vörtn azta di
khindar lesan lai bazzen gevallt, da muchan lesan bazza bölln zoa zo
lirna haltn gearn di libadar: berda hatt khindar bart bizzan ke ’z khint
vür vil vert ke da bölln haltn in gelàichege libar vor månat un bölln
azmen aukontàr alle abas, hèrta daz gelàichege stòrdjele. Di måmme
khönmar ke in se khintzen auz pa oarn, di khindar anvetze böllatnz
nemear prengen bodrùmm in di bibliotèk. Da earst bòtta boda di khindar
khemmen pittar schual, vorsen zo halta gearn in libar ombrómm drinn
soinda di stòrdje boda dar libar schenkhten. Vor ditza muchansen halten
azpe a tschell, nètt dartzèrrnen odar auskritzanen, ma haltnen nåmp zo
lesa un dena lengen dèstar aftn komodì odar afnan skafàl. Un pròpio
ombrómm ’z iz a guatar tschell, muchansen prengen bodrùmm zoa azta di
åndarn khindar o mangen khennen un haltnen gearn. Bintsche bort boda
però nemparn ünsarne khindar in libadar un, balsa soin groaz, bartnsa
soin kontént zo vennada drinn alumma naüge tschelln boda lem übar di
bèlt ma bosa mang vennen aniaglana bòtta bosa insorìrn. Ber da bill,
mage khemmen in bibliotèk zo lesa au di libarla soin khindar, ’z izta a
schümma kantoüle inngerichtet lai vor di khlumman, pittnan tischle un
pitt dèstre karègla, zo magase sitzan. Lesan vor di khindar von åndarn
iz malaméntrar baz lesan vor di soinen, un vor ditza dar Provintzalbüro
von bibliotèke lekk au an kurs zo lirna. Berdasan bill bizzan mearar
mage khemmen in di Bibliotèk vo Lusérn zo vorsa.
Luisa Golo
Lusérn: Sleddog vor alle
Natale ha portato a Luserna una bella novità: un centro di Sleddog con
sede a Millegrobbe. Tiziano si è trasferito con l’intera famiglia da
Moncenisio, in Val di Susa per una
nuova avventura sul nostro altipiano. In collaborazione con la
federazione Italiana Mushers Sleddog Sport, Tiziano e Roberta offrono a
tutti, grandi e piccini, molteplici possibilità di approccio ai cani:
d’inverno lezioni di guida alla slitta ed escursioni sulla neve,
d’estate le proposte si moltiplicano; troviamo quindi escursioni con la
classica slitta con ruote, possibilità di far trainare la propria
bicicletta o di farsi accompagnare durante una passeggiata o un Nordic
Walking da un cane che, attaccato alla cintura, sostiene la camminata.
Questa nuova proposta arricchisce sicuramente il ventaglio di
opportunità sportive e turistiche del nostro bellissimo altipiano
cimbro. Daz sèll von Tiziano iz a lem hèrta pittar natur un pinn vichar.
Er iz gebortet in di Schweiz, in Kantón Ticino, in di sèlln pèrng
hattar gelirnt zo raita un iz khent maistro vo ski. Zo lirna pezzar disa
arbat izzar gånt viar djar in Canada un sèmm izzarse vortvorlórt vor di
hunt un di slitn. Hèrta sèmm izzar gånt ka schual un iz khent Musher,
an altz bort boda khint gètt in laüt boda vüarn di slitn gezoget von
hunt. Baldar iz khent bodrùmm hattaren någenump an hunt, Nicolai, un
pinn sèll hattar ågeheft disa naüge arbat. In biane zait hattar gehatt
vünfunachtzekh hunt un iz gånt ummar pa bèlt zo macha ettlane gare o. ’Z
djar 2002, pitt soi baibe Roberta, izzar khent in Beleslånt, a
Moncenisio in Val vo Susa, un sèmm hattar augemacht an naüng allevamento
vo drai nòrdike ratze vo hunt. Sèmm dar Tiziano un di Roberta håm
gehatt zboa khindar, ma ’z lem bosa håm gelebet iz gest próprio
malaméntar: sa håm gehatt zo macha an ur bege zo riva in lånt un pan
lång un khalt bintar balz ’z hatt gesnibet håmsa hèrta gemocht nützan di
motoslitta zo mövrase. Balda di khindar soin khent groaz un håm gemocht
gian ka schual disa situatzióng iz khent kartza malaméntar un iz alòra
bosa håm auzgemacht zo giana vort. Ka herbest di Federatzión von
Mushers, in kompanja von Kamou vo Lusérn un vo Lavròu, hatt gesüacht
apparùmmaz auzolega a schual vo sleddog in Milegrùam. Asó dar Tiziano un
di Roberta, in kompanja pinn khindar soin gerift atz Lusérn. Zo prenga
da allz bazza håm mengl un alle di simunvürtzekh hunt iz nèt gest asó
dèstar umbrómm ’z izta gest biane zait un tausankh kilòmetre bege zo
macha, alle di vert. Ma, pitt vil patziéntza un no mearar arbat, håmzaz
dartånt zo smontàra alle di haüsla sèm a Moncenisio un zo machase bidar
au in Pon vo Milegrùam. Est izta a schümmadar allevamento vo hunt zo
maga gian ’z sega un ’z spilada pittnåndar. Balda bart khemmen dar snea
bartnsa soin boróatet zo lirna in khindarn obar di sèkhs djar un in laüt
boda soin interesàrt zo vüara di slitn pinn hunt. Pan summar, anvetzte,
bartma mang gian pinn slitn pinn rodln odar machanse ziang gianante
pinn rat odar zo vuaz o. Disa iz sichar a schümmana naüga realtà un
okasióng vor da Zimbar Hoachebene: dar Tiziano un di Roberta soin
kontént ’z stiana atz Lusérn un zo maga machan soi arbat in ünsarne
beldar.
Daniel von Polèz
